Under 1970-talet uppkom en diskussion om behovet av att bilda en hembygdsförening på Västra Hisingen med de gamla socknarna Björlanda och Torslanda. Även den del av Lundby som låg inklämt mellan Torslanda och Björlanda kunde anses som en naturlig del, d v s Arendal, Härröd och Syrhåla.

Dessa bygder som under århundraden haft jordbruk och fiske som huvudnäring hade nu blivit föremål för omfattande förändringar. Många byar hade ödelagts. Övergången till stadsmässig bebyggelse hade börjat på 1950-60-talen. Det var således hög tid för att bevara minnen och föremål från gången tid. Det skall dock påpekas att epokerna med fritidsbebyggelse och flyghamn ägt rum tidigare.

Intresset för sommarbostäder på landet började vid sekelskiftet kring 1900. Först i Hjuviksområdet dit man kunde ta sig med skärgårdsbåtarna. Bättre vägar på 1920-30-talen och tillkomsten av bussförbindelser medförde nästan något av en invasion. Affärer kom till på många ställen.

Göteborgs Flyghamn, som det från början hette, invigdes 1923. Sjöflygplan förekom på den tiden varför hamn kom in i bilden. Epoken avslutades 1977 då Landvetter och delvis Säve tog över.
(kw ant. Invigning kl.15 den 5 augusti 1923 av kronprins Gustav Adolf, och efter 54 år 1m och 29 dgr, lyfte de sista stora flygplanen på morgonen den 3 oktober 1977, helikoptrar och affärsflyg blev kvar till 1978).

Torslanda kommun bildades 1952 genom en sammanläggning av de gamla socknarna Björlanda och Torslanda. Vårt område var från 1950 utsatt för ett massivt tryck från politikerna i Göteborg som ville införliva Björlanda och Torslanda med staden. Vi gjorde motstånd i det längsta, den 1 januari 1967 kom vi dock att bli en del av Göteborg.

Då Torslanda kommun bildades 1952 var invånarantalet 2000, vid införlivningen 1967 hade invånarantalet ökat till ca. 6500 personer, främst genom utbyggnaden av Noleredsområdet och villabebyggelse i Heljeredsområdet.

Volvos etablering i Sörred-Röraområdet startade 1959 med invigning under pompa och ståt 1964. Småindustrier hade tillkommit i Östergärde och Röd.

Werner Wessberg

Claes Kennroth

Här slutar denna skrift. Hembygdsföreningen planerar att använda detta material som förord till en bok, som kommer att innehålla ett bildkollage om Torslanda - Urban Jansson
Texten ovan "Torslanda sockens tidiga historia" finns också HÄR som nedladdningsbar PDF-fil.

1977 den 28 april, Werner Wessberg och Karl-Erik Jansson tog initiativet till ett möte och samlade 15 personer i samlingslokalen Nolereds torg i Torslanda centrum, för att bilda en hembygdsförening (närvarolista) . En interimstyrelse utsågs som skulle förbereda bildandet av en hembygdsförening. Den bestod av, från Björlanda Herbert Hermansson och Arne Svensson, samt från Torslanda, Karl-Erik Jansson, Sven Gustavsson, Karin Sjöberg och Werner Wessberg.

Man tog också kontakt med elektriker Sven Ericson i Torslanda som även han hade planer på att starta en hembygdsförening, Sven hade medverkat i en artikel i GP nordväst den 18 maj 1977. Sven ingick sedan också i interimstyrelsen.

1977 den 25 augusti, hade interimstyrelsen ett möte i Torslanda centrum på Nolereds torg, där man tog åt sig tips från inbjudne skolinspektören Erland Forshult som delade med sig av erfarenheter från arbetet i hembygdsföreningen i Tuve.

1977 söndagen den 25 september kl.15
En kallelse till ett möte informerade befolkningen i Björlanda och Torslanda. Mötet skulle hållas i Låssby hemvärnsgård för att bilda en hembygdsförening. Men man träffades redan kl.13 för att gå en vandring, den nyligen invigda vandringsleden "bronsålderssundet".
Vid det efterföljande mötet kl.15 valdes Herbert Hermansson till mötets ordförande och Carin Sjöberg till dess sekreterare. Föreningen bildades med namnet "Björlanda-Torslanda Hembygdsförening", årsavgiften sattes till 15 kr./år och 54 närvarande antecknades som medlemmar samt en första styrelse valdes: Ordförande Sven Ericson, övriga ledamöter var Arne Svensson, Karl-Erik Jansson, Sven Gustavsson, Karin Sjöberg, Werner Wessberg. Suppl. Stina Ericson, Anita Olsson och Claes Kennroth. Revisorer Herbert Hermansson, Charles Johansson, suppl. Hadar Belin och Boris Bengtsson. Till valberedning valdes: Sven Hjärpe (SM), Kerstin Axelsson och Hadar Belin.

1978 föreningens styrelse: Ordförande Sven Ericson, v.ordförande Arvid Edvardsson, Sekreterare Carin Sjöberg, v.sekreterare Werner Wessberg, kassör Karl-Erik Jansson, ledamöter: Claes Kennroth, Arne Svensson, suppl.: Anita Olsson, Barbro Hansson och Lars Andersson.

1981 gavs den första årsboken "Hisingsbygd" ut. Där kan man läsa att föreningens emblem/sigill ritats av Åke Almén, Västra Hisings Härads sigill från 1680 har fått fungera som modell. Föreningens andra emblem som visar radbyn "Äckrera", har ritats av Barbro Hansson från ett gammalt fotografi, det sista av radbyn revs 1936 då flygfältet skulle utvidgas.

2011 den 23 oktober, hembygdsföreningens höstmöte förlades till Volvos fordonsmusée i Arendal (länk). Detta musée är en riktig pärla och väl värd flera besök och grundliga rundvandringar. Här har skapats en stor och otroligt fin plats för företagets historia. Stort TACK till dess chefer under åren, Sten-Åke Lyngstam (som guidade oss runt under hela vårt besök) samt till den förre chefen för museet Heinz Linninger som kämpade hårt för att skapa samlingen och lokalerna där samlingarna nu kan visas för en intresserad allmänhet. I dessa lokaler fanns tidigare bl.a. snickeriet för Götaverken Arendalsvarvet.
Alla som besöker museet får garanterat en nostalgisk kick - alla har ju på ett eller annat sätt en "relation" till någon eller några av Volvos äldre bilmodeller, båtmotorer eller andra produkter. Vi hade här ett mycket lyckat höstmöte med 77 deltagare som på slutet drack kaffe och åt tårta.
Att museet sedan ligger på en mycket strategiskt historisk plats gör ju inte saken sämre, (länk till DEN historien som handlar om något helt annat).

2011-11-21 reserverade hembygdsföreningen ett domännamn för flygepoken, torslandaflygplats.se
2011-11-30 har hembygdsföreningen startat hemsidorna om flygepoken. Här finns mycket fakta om flygplatsen och dess verksamhet. Alla bilder och fakta om flygverksamheten som nu lades upp, har den grupp personer som ligger bakom skrivningen och utgivningen av boken "Flygplatsen på Framsidan, historiska minnen från Torslanda", samlat in. Efter att de fick trubbel med sin domän, där allt material tidigare låg upplagt, erbjöd de vår förening att få ta över allt material. Vi tackade naturligtvis ja och har därefter skapat domänen och lagt upp allt materialet. Detta är tänkt att växa allt eftersom vi tillsammans får tag i mer fakta och bilder. Ni läsare får gärna bidra med fakta, händelse och bilder, hör gärna av er.
2013 i december slutade hemsidan om flyget att fungera p g a att webhotellet slutat att stödja ASP-kod. Till slut knöts en ny kraft i form av Andreas Walerius till föreningen och han fixade så att innehållet i gamla flygsidorna lades upp i WorldPress och så var sidorna igång igen i ett lite annat utseende i februari 2014.
2014 i augusti lämnade Andreas över till Tony Martinsson som ny webmaster för flygsidorna.
På senare tid har vi en ny webbmaster, Björn Kärf, en ur den ursprungliga gruppen personer som skapade boken om flyget och som sammanställde allt det tidiga materialet till flygsidorna. Den s.k. "flyggruppen" bestod av: Björn Kärf, Jan-Olof Wetterholm, Lars Ekström, Nils-Olof Andersson, Sven-Erik Davidsson och Thore Kristoffersson. Självklart säljer hembygdsföreningen boken om flyget, du kan se den HÄR på hemsidan bland de skrifter vi säljer.

2017 firade vi 40-års jubileum genom att vårt höstmöte gjordes till en lyckad "jubileumsfest". Dessutom gjorde en arbetsgrupp en "Jubileumsutställning" som visades på Kulturhuset Vingen i Torslanda under hela oktober månad 2017. Efter att utställningen var nedtagen, gjordes den om så att den passade att presentaras på vår hemsida. På det viset kunde den nu visas för en än större publik. En länk på föreningens hemsida gjordes till ingång till utställningen.

2018. Åren går och i föreningen har vi en stor verksamhet med många grupper som arbetar med ett antal olika projekt. I bland får en del projekt läggas "på hyllan" en tid, medan andra projekt måste få förtur. Så är det med "Båtsmansforskningen" och "uppladdningen av bilder" till databasen Digital Kultur. Dessa har fått vila medan vi skannar in alla våra pappersbilder, dia och negativ, som vi har eller får låna av givmilda medlemmar. Detta är naturligtvis viktigt att man tar omgående, för då kan givaren också berätta om bilderna, vad de föreställer, när de är tagna osv det är ovärdelig information.
Alla dessa bilder har under en mängd timmar skannats så de nu också finns i digital version. Bilderna tar stor plats i vår dator, som behöver översyn då och då samt komplettering för att klara lagringen och all säkerhetskopiering till olika hårddiskar som ingår i säkerhetstänket. Här gäller att ligga steget före en eventuell olycka så att inte allt detta material går förlorat och alla olika personers mängder av arbetstimmar under många år blir bortkastade.

Kjell Weber

Vår hembygdsgård i Amhult Lyse är en gammal släktgård, som brukades av Olof Olssons familj fram till 1960-talet. Numer är den upptagen i Göteborgs stads program för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Efter laga skiftet 1842 flyttades denna ålderdomligt kringbyggda gård från Amhults klungby, till Lysekullen strax söder om Amhult radby. Amhult Lyse är den enda kvarvarande av dessa kringbyggda gårdar som tidigare fanns i Torslanda.

1860-talet ersattes det ursprungliga då mycket dåliga manhuset av ett stort dubbeltimmrat på 3 rum o kök samt hall, som flyttades från Hovgården i Björlanda. En del av huset hade i Björlanda använts som skolsal åt Björlandabarnen. Väl på plats rödmålades huset.

1921 moderniserade man, höjde taket på manhuset en bit, ny klädsel som målades i ljus oljefärg.

1940-talet byggdes ett nytt hus intill och det gamla hyrdes ut till bröderna Erik och Gustav Gustavsson med familjer, som drev taxiverksamhet. Familjerna bodde i var sin våning i huset, de hyrde huset i 18 år, därefter hyrdes det ut till sommargäster några år. När Olof Olsson, ägare av fastigheten gick bort år 1984 fick hembygdsföreningen möjlighet att köpa.

(Fakta är tagen från föreningens informationsblad)

1968 den 26 september kl.17 startade man en stor (landets största hitintills) flygkatastrofövning vid Torslanda flygplats. Man kan läsa i tidningsartiklar om detta att det var inte mycket som fungerade som det var tänkt. Det var med andra ord en behövlig övning, trots att den ställde till det i trafiken i stora delar av staden.

Av en ren tillfällighet då jag var ute och gick den 26 september 1968 med min 3-årige son Lars, för att titta på flygplanen som landar och startar på Torslanda flygplats – råkade vi gå rakt in i en fingerad flygolycka klockan var 17:00.

   Man hade fingerat att en Caravell med 96 passagerare hade störtat några hundra meter norr om flygplatsen under en inflygning för att landa. Om detta visste vi intet, då vi promenerade upp på en gräsbacke norr om fältet som de första personerna kl.17:00 då man startade övningen.

   Ett par övningsledare (ett polisbefäl och ett befäl från räddningstjänsten) märkta med blå/gula armbindlar, tittade på oss och noterade något i sina papper, kanske att två civilister av en händelse råkade komma gående in bland alla döda och skadade som låg runt oss överallt. I terrängen låg också stora flygplandelar som brann friskt och avgav tjock svart rök.

   I kanten av gräsbacken låg två personer och spelade kort, en av dem hade mycket röd tejp runt halsen. Lars frågade honom samtidigt som han pekade mot halsen, -Fabon ont? –ont, svarade han, -jag är död, det står på en lapp under klocklänken.

   En MC-polis kom stående på sin MC körande upp på gräsbacken, han frågade övningsledarna om detta var en övning? Agera! fick han till svar. Han pratade i sin kommunikationsradio och sedan var ”cirkusen” i full gång.

   Det kom mycket personal som rusade hit och dit. Ambulanspersonal med bårar, släckningspersonal som drog slangar och andra från Räddningstjänsten som bar folk på bårar från terrängen ner till gräsbacken där vi fanns, här sorterades de upp i två grupper. Den ena gruppen av personer gjorde man inte så mycket med, medan sjukvårdsfolk plåstrade om och arbetade en del med den andra gruppen. En del bars i väg på bårar, troligen till väntade ambulanser. Efter en stund landade en Vertol-helikopter på gräsbacken. Man lastade in skadade och den gav sig av och den återkom gång på gång.

   Mitt i allt detta skriker plötsligt en person, ta mig innan jag blir fallfrukt. Han hängde över en gren högst upp i ett träd som stod i kanten av gräsängen, det är nog jobbigt att hänga över en gren en längre stund. Nu blev det fart, fram med stegar och så plockades han skrikande ner.

   Så småningom ebbade verksamheten ut en del och vi promenerade därifrån. Man skulle kunna tro att denna upplevelse skulle sätta sig djupt i minnet hos en 3-åring, kanske t o m var lite skadlig, men nej, Lars är dag över 50 år och med bra och gott minne, men detta minns han inget av.

    Det var en utflykt det – och den hade ju med flygplatsen att göra.

   Hörde senare att all brådskande trafik mellan olycksplatsen och sjukhus hade ställt till det i trafiken med långa köer för medelsvensson. När de då senare fick veta att det var en övning hade man en del åsikter om detta. Det var utan tvekan en behövlig övning, eftersom man hade konstaterat att det var mycket som inte fungerade som det var tänkt.

Länkar till tidningsartikel i GT 1968 ETT och TVÅ.
 
Kjell Weber

1980 den 31 maj, brann "Blå hangaren" ner i en anlagd brand. Volvos oersättliga museibilar förvarades i byggnaden. Bilarna räddades ut under dramatiska former mitt under branden. Dom drogs ut en med vinschen på två ditbeställda bärgningsbilar, med mig gående bredvid för att styra iklädd rökdykarutrustning. Det var inte helt lätt eftersom sikten var nära noll. Dessutom under en viss press, det gjordes helt i strid mot brandchefen Nilssons ilskna order. Enligt honom fick jag inte ens vara nära byggnaden. Hela tiden under jobbet med bilarna förväntade jag mig att en polis skulle leda mig därifrån på Nilssons order, men det hände inte. Vid ett tillfälle gick det inte att andas, så snabbt ut ur röken till frisk luft. Det visade sig att andningsapparatens luft var slut, jag hade inte haft tid eller ens en tanke på att kolla manometern som visar lufttrycket. När jag tidigare på radio bad Volvos vakt att snabbt köra ut andningsapparater till mig, bad jag om två, det var bra, på med den andra och fortsatte så vi fick ut alla bilarna. Ibland såg jag att någon rökdykare från Räddningstjänsten hjälpte till med bilarna, säkert mot Nilssons order. När bilarna väl var ute tog andra från Volvo vid, Volvomuseets chef Heinz Linninger hade fått loss folk från fabriken, de forslade bilarna till Säve flygplats där de tvättades, torkades och ställdes in i en hangar.
Så det är med en skön känsla man går omkring på museet i Arendal dag och tittar på klenoderna.

Kjell Weber

Historieskrivning om föreningens verksamhet:
Det har rullat på år efter år med många händelser och s k milstolpar som borde skrivas om här.
Ni medlemmar hoppas jag vill delta med tips och fakta om när olika saker hände.
Tänk till och berätta för mig, tipsa om händelser, som borde vara med till efterföljande generationer.

TIPSA MIG OM NÄR GJORDES VAD - Tack.

Många olika personer har arbetat i föreningen sedan starten, i någon funktion i styrelsen, eller i olika aktiviteter inom föreningen. Det skulle vara mycket roligt att kunna rada upp alla personers namn och vad man arbetat med.

TIPSA MIG OM NAMN VERKSAMHET OCH ÅRTAL - Tack.
Bilder är inte fel.

Kjell Weber