|
Efter invigningen 1923 fungerade den ”Blå hangaren” som stationsbyggnad i flera år.
Man planerade för en utbyggnad och modernisering av flygfältet -
bygget kom igång, januari 1935.
Som en åtgärd revs 1936 husen i den s.k. Äckera-raden (se plansch om Amhult).
På denna bild ser man hela flygfältet innan några egentliga landningsbanor byggts. Flygfältets yta var här 35 hektar.
.
|
Vid flygsäsongens start våren 1938 kunde man uppvisa en ny stationsbyggnad och en utbyggd fältyta på 87 hektar,
som uppfyllde ställda krav på stråklängder (800 m). Stationsbyggnaden har sedan genomgått ett antal om-
och tillbyggnader,
men står fortfarande kvar nedanför Snäckeberget. Bilden visar tornet 1938,
men mycket ny utrustning för navigation och kommunikation tillkom under kriget och ett nytt torn fick byggas, klart 1945.
.
|
Bilden är från 1943 vid det avslutande arbetet med rullbanorna. Arbetet startade 1939 när det kommit ett nytt krav,
öppet för trafik året runt och dygnet runt. Den sista etappen, från inre rundeln togs sent för att öka instrumentbanans längd till 1850 m.
Notera att gamla landsvägen kan skymtas hela vägen. Fältytan långt ifrån klar – mycket fattas söder om banorna.
Det är dock tydligt att fältytan ryms inom det område som flygplatsen tilldelats, och totala fältytan är nu 131 hektar.
.
|
1949, när fältytan färdigställts, påbörjades den sista delen arbetet med att skapa ett flygfält som uppfyllde dåtida normer,
en hinderfri yta med max lutning 1:15.
Sektor 04 blev första ytan och bilden visar hur området såg ut före sprängningar
och utfyllnader
för att få en jämn yta. Ytan blev ju så småningom en del av golfbanan i Torslanda.
Vägen ner till Blå hangaren måste läggas om och gamla Sandviksvägen uppgraderades och efter skiljet gick vägen runt ”Ytan”
ner till hangaren och koloniområdet. Ett skyttevärn från kriget syns innan bortforsling.
.
|
Förutom att bygga landningsbanorna anlades även ljusanläggningar, hög- och lågintensiva, till varje bana.
För att underlätta byggdes inflygningsljus flera hundra meter i respektive banas förlängning.
Vid sidan av varje bana fanns också ljus. Denna bild är tagen från Bua-Bur och visar landningsbana 22, en instrumentbana.
Vid bantrösklarna målades ett tvåsiffrigt nummer.
T.ex. stod det 22, vilket betydde att kompassriktningen var 220 grader då man startade och landade i denna riktning.
.
|
Denna flygbild visar fältet då startbanorna var klara. Stationsbyggnaden har fått ett nytt flygledartorn (1945) och västerut
– höger i bilden – syns en mindre vit byggnad, vilket är en privat hangar i väntan på plats i den nya.
Plattan och taxibanan österut visar att nya hangaren snart är klar.
Bilden är tagen någon gång 1949-51 av Urban ”Pysen” Lindén och planet flögs av Gösta Andrée.
.
|
1949 invigdes den nya hangaren. Här fanns även en byggnad med kontor för flygplatsledningen.
Byggnaden finns kvar idag och i den södra delen har Byggmax sina lokaler.
I kontorsbyggnaden på andra sidan mot norr finns bland annat ett mäklarföretag och ett bageri.
.
|
Denna flygplatskarta från 1969 visar den sista etappens ombyggnad. Man har förlängt banan ut i havet – där idag Torslanda Lagun ligger.
Vidare har man byggt en bana in i Amhultsområdet. Vägen till Hjuvik har lagts om så den går norr om landningsbanan i Amhult.
Idag har denna väg lagts igen.
.
|